Ett vitt leende är attraktivt, det råder det ingen tvekan om att de flesta av oss tycker. Det signalerar både hälsa och ungdomlig vitalitet att ha blänkande vita tänder. Dessutom har vi en tendens att le mer när vi vet att vi har ett riktigt imponerande leende. Det gör i sin tur att vi interagerar mer med andra människor som både ler tillbaka och blir mer välvilligt inställda till oss. Men vad är det som gör att friska tänder är vita egentligen? Det beror på flera faktorer och här ska vi titta på några saker som påverkar för tandblekning.
Tandbenets påverkan på färgen
Dentin, eller tandben som det vanligen kallas, är ett hårt ämne inne i tanden vars funktion och syfte är att ge tanden stadga och hålla upp de andra delarna. Tandbenet är naturligt gulaktigt i färgen och med tunn eller transparent emalj så kan tandbenet synas igenom och göra att tanden upplevs som gulare i färgen. Tandbenet kan också bli missfärgat av skador eller till och med sjukdom. De här missfärgningarna kan man ibland bleka bort med hjälp av blekmedel som väteperoxid. Att med till exempel kost eller läkemedel kunna ändra tandbenets färg är inte något som verkar ha särskilt stor verkan.
Tandens yttre – emaljen
Det yttre lagret, d
et som omger tanden och det vi i första hand ser när tittar på tänder, är emaljen. Det är ett lager som till allra största del består av en mineral som heter hydroxylapatit. Det är ett mycket hållbart och hårt ämne som gör att emaljen är den i särklass hårdaste vävnaden i kroppen. Emaljen är olika tjock beroende var på tandens krona (den delen som är utanför tandköttet) och den är tunnare längst ner där emaljen möter tandköttet. Längst upp, vid tuggytan, är emaljen i genomsnitt mellan två och tre millimeter tjock. Även om emaljen är mycket hållbar och tålig så kan den skadas. Framförallt så kan det bli hål i emaljen till följd av alltför mycket socker i kosten, vilket leder till karies. Men emaljen kan också missfärgas av det vi äter och dricker. Speciellt gäller detta om det vi konsumerar innehåller mycket syra. Det sura eller syrliga luckrar nämligen upp emaljen tillfälligt och gör den porös. Det gör att ämnen som färgar kan få fäste och ge upphov till missfärgningar. Exempel på saker som innehåller både syra och potentiellt färgande ämnen är rött vin och kaffe. Missfärgningar som har uppstått i tandens emalj kan blekas bort, ofta med blekmedel som ingår i ett tandblekningskit som har en lägre koncentration än de som krävs för att bleka ända in i tandbenet.